söndag
fredag
Leaving
Jaha, då säger jag inte bara hej då till er. Utan också till denna bloggen. Hej då bloggen.
När man startar ett helt nytt liv så som vi kommer att göra därnere tycker jag det skall firas med en helt ny blogg. Två faktiskt. Nu är inte layouten på dessa klara. Men vi jobbar på det.
www.lifeoncyprus.blogspot.com = Min personliga blogg. Här kommer jag skriva som vanligt. Med massa bilder och förhoppningsvis även filmer. Här får ni reda på alla hemlisar!
cypern.sportsevent.se = bloggen där vi kommer att skriva alla fyra. Det kommer vara myyycket fotboll och tränings snack men även lite annat! Bilder även här givetvis.
Så glöm inte att kolla in dem. Ta hand om er. Kärlek!
oj oj oj, höll nästan på att glömma... "I´m leeeeeaaaaving on a jet plane....dont know when I´ll be back again, leeeeeeaaaaving, on a jet plane!!!!"
torsdag
So Long
Jag vet inte hur jag skall beskriva eftermiddagen/kvällen. Det har varit
mysigt,
underbart,
jobbigt,
roligt,
smärtsamt,
trevligt,
ledsamt...
Ja, varenda jäkla känsla man kan känna har jag känt under kvällen.
Mina kusiner kom först. Mina söta kusiner. Sedan kom halva släkten en efter en. Vissa två och två, ibland till och med tre. Min Gurra kom med. Och Grannen. Och min älskade Jessy. Marre och Krickan trippade in också. Men så kom också Min älskade vän sedans ca 10 år tillbaka - Benny. Benny, Tack för allt du gjort för mig genom åren, jag hade inte varit den målvakt jag är idag om det inte var för dig. Du är och kommer alltid vara mitt "bollplank", den jag kan ventilera hos, den som lugnar mig. Den som peppar mig. Du är i mina ögon värd så mycket! Jag älskar dig.
Det som värmde mitt hjärta allra mest var när jag fick krama om min kråkis! Min flickfotbollstränare. Det var så otroligt gott att se honom. Det kändes hemma. Det kändes som ett bevis på att alla träningar man har genomlidit i ösregn och åska, löpningar i skogen, fys i slottskogen, allt var värt det. För jag har kommit hit. Jag skall bli proffs. Tack vare Dig Kråkis. Vem hade kunnat ana att den där skoj matchen mot killarna i Falkenberg skulle leda mig hit jag är idag? Till ett proffskontrakt på cypern? Tack Kråkis. Jag har alltid älskat dig och kommer alltid att göra det.
När det var dags att säga hej då till pappa och brorsan strömmade tårarna nerför mina kinder. När jag kramade mamma ville jag aldrig släppa henne igen. Alla dessa tårar. Marre, min älskade lilla skrutt!! När du hade gått rullade tårarna. Och tack för det jättefina kortet, det kommer sitta uppe i min nya lägenhet. Det lovar jag. Den andra grejen sparar jag tills jag är på planet, som lovat. Tack Piff & Puff - mina älsklingar.
Tack alla ni som var här och fick mina ögon att svullna upp till dasslock. Jag älskar er alla så himla mycket!!! Min älskade familj, mina underbara vänner. Jag kommer tänka på er ofta ofta ofta.
Marcos kom hit. Vi sa hej då. Hej då till våra 7 år. Nu är det verkligen över på riktigt. Vi grät. Oj vad vi grät och oj vad vi kramades. Kommer alltid ha dig i mitt hjärta warrior. Alltid älska dig och alltid bära med mig våra fantastiska minnen.
Det som gjorde allra mest ont ikväll var nu, när min allra bästa vän, min själsfrände, Jessica skulle gå hem. Jag följde henne till bilen. Vi skämtade o skojjade och gick och höll om varandra Vi båda hatar hej då. Det jobbiga är att vi inte vet när vi kommer att ses igen för på tisdag påbörjar hon sitt jobb som reseledare och vi vet inte var i världen hon kommer befinna sig. När vi väl kramar om varandra och hon skall sätta sig i bilen brister det. Hjärtat knyter sig och jag börjar gråta. Vi kramas lite till. Jessica min älskling, du kommer att göra så bra ifrån dig! Du är min stjärna juh! Du kommer att bli världens bästa reseledare. Jag älskar dig, alltid.
Jag har ont i hjärtat. Riktigt ont. Jag vet att jag bara skall vara borta till maj i första hand, herre gud jag kommer till o med hem en stund över jul. Men jag är så satans känslig för sånt här. Och jag vill bara att ni som var här skall veta hur mycket det betyder för mig.
JAG ÄLSKAR ER!
Tjugotvå över tio
Precis nu, klockan 10.22 torsdagen den 11 September fick jag reda på att ALLA bitar är på plats. Även de jag inte kan styra över. Lättnaden är total. TOTAL! Förstår ni?
Jag skall flytta utomlands och för en gång skull har jag styrt upp allt så som jag velat att det skall bli. Just nu kan jag slappna av, och bara njuta av dagen. Njuta av att jag skall bli proffs.
Livet leker just nu, och när det gör det gäller det att njuta. För igentligen - vad vore livet utan sina ups and downs? Om man aldrig vore nere hade det inte vart så jäkla kul när saker och ting gick bra och man är lycklig! Eller hur?! Haha... babbel, men det är bara för att....
DET GÅR BRA NU KOMPIS DET GÅR BRA NU! (älskar dig Petter, för den meningen)
Vakna glad
Visst är det underbart att vakna med ett leende på läpparna?! Hela veckan har jag mått så dåligt. Igår styrde jag upp det sista. Det jag kan styra upp - det jag har makt att göra något åt. Det lättar ens hjärta. Stenen faller från hjärtat. Och så tog Sverige 3 poäng igår och det gör ju en också lycklig. Zlatans leende gör mig glad. Haha.
Vaknade iallafall med ett leende. Och det är underbart. Imorgon flyttar jag då till Cypern. Jisses vad fort allt har gått. Planet lyfter 16:45 från landvetter flygplats. 22:15 är jag framme i mitt nya land. Spännande det här...
Nu skall jag göra iordning här hemma, stapla lådor så att man får plats att sitta någonstans ifall att någon kommer för att säga hej då idag. =)
onsdag
Tjejer!!!
Jitexbrudar. Tack för alla kramar och lyckoönskningar. Det värmer. Marre, min skrutt, du fick mig nästan att börja gråta. Men jag höll inne alla tårar. Dom kommer säkerligen på fredag när jag säger hej då till familjen på Landvetter. Jag hatar att säga hej då. Därför försöker jag alltid med "So long". Men det gör ju ont i hjärtat ändå.
Imorgon har jag "So long Fika". Mellan 16.00 - 19.00 hemma hos mig. Om du känner att du är någon som jag vill krama om innan jag åker så får du gärna komma. För jag hinner inte med att åka runt till er alla.
Oj oj. Vad känslig jag är. Men det har jag alltid varit. Jag visar det bara inte. För många.
Sista träningen
Många inlägg idag. Men jag skall strax åka till Åby vallen för sista gången på
- länge? - någonsin?
Jag kommer inte träna eftersom jag inte mår bra. Men jag skall lämna/hämta lite grejer. Och säga hej då. Jag undrar om det kommer bli jobbigt? Jag tror inte det.
När jag sa hej då till tjejerna i Lerum lipade vi floder. Men jag hade en annan relation till dom tjejerna än vad jag har här i Jitex. Skall bli kul att se dom iallafall, inte sett dom på ett tag. Det finns ju några som jag kommer sakna otroligt. Marre. Gurra. Krickan. Becks. Sigge. OSV OSV OSV. Ni är många.
Nej, dags att gå...