Helvetes natt/morgon

Efter matchen (AIK-Umeå) gick jag o la mig. Klockan var väll elva eller något. Gottar ner mig i sängen, men näää. Här skall inte sovas! Grannarna i huset brevid, snett mitt emot mig, kände för att skrika lite. Dom brukar vara extremt högljudda men det här...
Mannen är stor och äckligt fet med världens ölmage, han är arbetslös och alkolist (och tjuv.. han har försökt bryta sig in i näst intill allas förråd i husen). Det vet ju alla i området (skvaller skvaller). Kärringen är inte mycket bättre hon. Hon skriker lika mycket som gubben.
De har också tre barn, som jag tycker otroligt synd om, dom får konstant skäll och sitter alltid ute på balkongen och gråter. Det gör ont i mig och jag vill bara gå dit och slå ihjäl gubbjä*eln. Jag tror helt ärligt att han slår både frugan och ungarna, polisen har varit där många gånger. Och själv vet man liksom inte vad man skall göra när det brakar lös där inne. Jag har ju växt upp i ett tumult själv (inte som ovan, med våld o grejer, men ändå ett tumult) och skulle inte gilla att någon utomstående hade lagt sig i. Kanske är det därför jag lider så med barnen.

Iallafall, igår började gubben skrika och gorma igen. Flickan, kanske nio år, gick ut på balkongen, skrikandet fortsätter. Helt plötsligt skriker flickan "Muuuuuuuuuuuuffin , o nej stackars muffin, muuuuuuffin". Omeh va i helvete nu då, klockan är för bövelen halv tolv. Flickans katt har ramlat ner för balkongen och den tjuter precis som om den höll på att avlida, tydligen var den i slagsmål med en annan katt. Flickan sriker och gråter efter sin jä*la katt och nu börjar dom med "Mission räda kattf*n". Pappan står på balkongen medans flickan o hennes bror springer runt under min balkong och försöker fånga Muffins. Pappan ropar, "nej för i hel*ete, åt det hållet är han, nej där, spring dit......" osv hur högt som helst. Ungarna skriker o gråter efter muffin och nu ligger jag och kokar av ilska med en snarkande marcos brevid mig.

Ja virar täcket runt omkring mig går ut på balkongen och skriker "Nu får ni för i helvete hålla käften, det är så förbannat tröttsamt att lyssna på er varje kväll!!!"
Tystnaden är total...

...i tio minuter ungefär. För sedan hamnar Muffin i ett nytt slagsmål och ungarna skriker igen o pappan blir vansinnig och börjar gorma han med.
Jag kollar på klockan och den är halv 3. Fucking great.

Fyra timmar senare vaknar jag, regnet öser ner, jag är sen. Klär på mig, springe rut i ösregnet. Kommer ner till tunneln som jag måste gå igenom för at tkomam till bussen. Översvämmning. Säkert 50 cm djupt vatten. *helvete*
Jag tar den andra vägen, springer bort mot centrum för att ta bussen därifrån istället. Tänker inte på att det är en jäkla tunnel där också. Vadar igenom vattnet och sätter mig plaskeblöt på bussen, trött som bara den och förbannad så jag vill gråta.

Också idag smakade kaffet skit och om jag ser kattfan ikväll skall jag skjuta fanskapet.