.

Okej, nog med tissel och tassel.
Hur är läget mellan mig & Jitex?
Jag har idag informerat klubben om mitt beslut.
Det har varit många smickrande bud, allt ifrån divison 3 klubbar till norska mästarna Kolbotn. Och jag är väldigt smickrad och ofantligt tacksam för allt intresse som visats.

När jag skrev på för ett nytt år i Jitex gjorde jag det med hjärtat. Jag har en tro på spelarna i mitt lag. En dröm att vi tillsammans kan vinna söderettan och gå upp i Allsvenskan. Jag ser inga hinder att vi inte kan göra det. I år har vi ett fantastiskt lag. Min tro finns där.

Att tex Kolbotn hör av sig är fantastiskt. Det är en dröm och jag är otroligt ödmjuk inför detta. Tack! Verkligen tack!

Iallafall, när jag skrev på för Jitex så var det inte bara jag som skrev på. Det var även min pojkvän. För om någon är involverad så är det han. Hans liv styrs också utav mitt beslut. Vi har levt i olika länder i tre månader nu på grund utav detta beslutet. Det har varit otroligt jobbigt för oss båda. Jag jobbar med något som inte kommer att vara mitt jobb om tio år. Skjuter upp studierna. Bor i en dyr lägenhet i stan, för att lättare komma till och från träningar. Hela livet är uppbyggt efter Jitex.

Att dom tar in en tredje målvakt när vi bara är två lag, ja, vad skall man säga? Jag har knappast varit glad. Jag har sagt det öppet och styrelsen vet vad jag tycker. Det är för jävligt att behandla sina spelare på detta sättet. Men jag spelar inte för styrelsen. Jag spelar för mina lagkamrater, jag spelar för Jitex färger och jag spelar för att följa mitt hjärta.

Fram tills den 31 oktober är jag därför en jitex spelare.
Jag skall ingenstans, förutom in i startelvan!

Så, tack alla, men nej tack, jag stannar i Jitex. Nog pratat om den saken, låt mig nu bara träna och visa vad jag kan så att jag kan försöka ta en plats i A-laget igen!

(((Over and Out)))