Fredag

Veckan började verkligen med total lycka. Glädje över att vara på universitetet och plugga. Glädje över fotbollen. Ja, jag mådde så bra!!!
Resten av veckan har knappast skimmrat som måndagen. Inte ens glimtat till lite. Bäcksvart har det varit.

Pappa är inlagd på sjukhuset. Jag har fått ordna allt runt om kring. Syrran har ju tre ungar och två stora hundar + hundra andra djur att ta hand om. Dessutom bor hon i "den glömda stadsdelen" och att ta sig fram o tillbaka med ungar o allt är inte direkt lätt. Brorsan har jobbat näst intill dygnet runt för att bli klar innan han drar iväg i sex veckor på ett jobb.

Jag har fått flänga fram o tillbaka och ordna diverse grejer för farsan. Men jag klagar inte, jag vill ju göra det. Jag vill ju hjälpa honom. Brorsan har ändå varit en ängel. Han har tagit fram de viktigaste grejerna som behövs nu och varje stund han får över har han varit här hemma hos mig. Sötnos. Syrran är en ängel hon med, vi chötar ju i telefon och hon gör vad hon kan från den glömda stadsdelen. Alla har vi hjälpts åt. Blodsband - de starkaste banden.

Efter skola, efter flängandet runtomkring göteborg för att ordna grejer, så har jag varit så trött. Det är som om kroppen inte har någon energi alls. Jag har inte orkat plugga, inte orkat träna. Jag ligger i princip hemma o glor ut i intet. Ibland börjar jag störtlipa utan anledning. Jag ser pappa framför mig, hans ansiktsuttryck. Usch jag pallar det inte. Det är så svårt att förstå. Vad hände? Allt var ju så bra, och nu detta?

Idag skall jag iallafall blockera min hjärna med annat. Jag skall in o handla mina skolböcker så att jag inte kommer efter ännu mer. Sedan blir det en kaffe med Betty och Jessy. Mina underbara tjejer. Sedan skall jag med brorsan och hjälpa honom att välja färger och tapeter till hans lägenhet som han håller på att renovera. Kul!! Väl hemma kommer jag plugga. Hjärnan skall inte få en chans att tänka på ledsamma grejer. Jag är trött på att känna mig hjälplös, nu tänker jag ta tag i mitt liv igen och njuta av min skolgång, det underbara vädret och mina fantastiska vänner.
Tack Cerboni förresten... du är mitt hjärta!