Mina inlägg det senaste har verkligen varit glada. Eller hur?! Men man skriver som man mår antar jag. Jag känner mig nerstämd hela tiden. Vill inget annat än sova. Blundar så fort jag får chansen. Har jobbat. Ville bara hem till min säng. Väl hemma måste jag ge mig iväg till fotbollen direkt. Gissa om sängen lockar mer?
Jag förstår inte riktigt hur folk tar sig ur kriser. Eller. Jag har varit i en del själv. Tagit mig ur dem också. Men hur orkade man kämpa på. När det inte bara handlar om en själv blir det tusen gånger svårare. Vill blunda. Vill somna. Vill sova.
Men, den hårda sanningen tvingar mig till min sjunde kopp kaffe idag.
(((Over and Out)))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar