Jag har förstått att ni är några stycken som försökt få tag på mig. Jag har tagit bort min facebook. Jag har stängt av min mobil. Och jag är inte hemma. Det är nästan samma sak som att försvinna från jordens yta. Och det är precis det jag försökt göra. Nej, alltså inte ta livet av mig. Men komma bort, från allt och alla. Jag är hemma hos min mamma. Som hon säger;
"Det är bara elände på elände, sa gubben som ramlade och landade på kärringen".
I Fredags tog mitt liv en drastisk vändning. Så många tårar som har fallit ner för mina kinder. Jag tror inte jag har fler nu. Men jag gråter inombords. Varför skall allt vara så svårt? Varför kan ingen bara säga att "gör såhär". För jag vet inte vad jag skall göra.
Vet inte någonting. Och jag har alltid varit den som vetat precis vad jag vill med mitt liv. Visst att jag hela tiden svänger in på fel vägar och även tar långa omvägar. Men jag har alltid vetat min slutdestination. Det gör jag inte längre. Och det är förjävligt. Jag vet inte vem/vad jag vill bli när jag blir stor.
Och jag orkar inte fundera ut det. Men jag måste. Och det snart. Och älskade vänner, jag orkar inte prata om det. Låt mig bara vara så hör jag av mig. Tack, ni är fina...
(((Over and Out)))
2 kommentarer:
Du och jag i samma båt...mailar lite foton till din email idag du kommer skratta jisses vad jag skrattat så lite goa saker till dig när det är tungt...jag vet hur det är tro mig men jag tänker på mina T´n som du gärna får låna det vet du...samt det här: FRAMSTEG ÄR OMÖJLIGT UTAN FÖRÄNDRING; OCH DE SOM INTE KAN FÖRÄNDRA SINA TANKAR OCH ÅSIKTER KAN INTE ÄNDRA NÅGONTING!
Din carbonara med extra ägg och parmesanost
Syster yster.... du vet att du kan ringa när du vill. Jag är inte stora syster för ingenting... Puss, Love you!!
Skicka en kommentar